Engagemang skapas när värdet och målet är tydligt

När vi ska jobba med digitalisering och tänker att vi ska förändra vår verksamhet i någon riktning. Så tycker jag att det är viktigt att vi funderar på vad det är vi vill uppnå. Oftast när vi pratar om digitalisering, så pratar vi om effektivisering. Eller nyttorealisering. Vi pratar mer om värderealisering. Och hur vi ska ta oss dit för att skapa dessa värden. Framför allt i offentlig sektor är den språkliga förskjutningen ganska viktig. För att ibland handlar det om något som vi inte kan sätta numerära eller monetära värden på. Utan det är just något som handlar om att det skapar ett större värde för någon. Minskad ångest hos äldre. Eller små barn som mår mycket bättre under sin tid i grundskolan. Därför pratar vi om värderealisering istället.

Jag ska förklara några saker vi har sett. Om vi då tänker på att digitalisering handlar både om saker och nya prylar vi vill använda oss av. Men det handlar också om nya sätt att göra saker på. Och det handlar om samhällsutmaningar, eller förhoppningar om att samhället ska bli på något annat sätt. Då behöver vi fundera på hur vi gör de här tre sakerna. Hur vi kliver in i det här. Vad det gäller samhälle, så är det viktigt att vi har en välgrundad utmaning eller ett välgrundat mål. Vi måste kunna tala om att ”här hos oss, i vår verksamhet, är det här något vi behöver jobba med”.

När vi pratar om digitalisering finns det ofta ett ”överflygande” mål. Som kanske är relevant på en övergripande nivå. Men som tappar lite i relevans när vi kommer ner på verksamhetsnivå. Det ska alltså vara en välgrundad utmaning som när man lyssnar på berättelsen om den här så känner man igen sig. Man vet att det är en utmaning. Eller ett viktigt mål för oss. Den behöver också kunna kommuniceras som meningsfull. Till viss del så handlar det om att den är just välgrundad. Men det handlar också om på vilket sätt vi förklarar att den skapar ett mervärde. Sätten vi ska göra det på handlar mycket om förbättringar.

När jag pratar om digitalisering, så säger jag ofta att det måste bli ett bättre sätt, annars är det inte digitalisering. Det hjälper inte att vi pratar bara om besparingar. Framför allt inte om vi inte pratar om på vilket sätt vi ska hantera den där besparingen. Förbättringar är väldigt viktigt att tydliggöra – att det handlar om det.

Vad gäller saker. Oftast när vi hanterar att vi implementerar nya typer av tekniska stöd så testar vi att de är användbara. Det kan de vara, och vara väldigt funktionella i sig självt. Men de kanske inte skapar ett mervärde. Så vi pratar ofta om att de ska vara ”användvärda”. Ni hör på ordet att det blir något annat. Ska vi testa den här, så ska vi testa vilket mervärde den ger. Återigen så behöver vi vara fler som är med för att kunna göra allt det här. Och när vi gör det, så skapas något vi brukar kalla för ”engagemangspil”.

Att förstå varför vi ska göra det, i vår kontext. Du kan också förstå att det är meningsfullt. Vi behöver göra den här förflyttningen. Det innebär en förbättring för verksamheten. För de vi finns till för och för oss som medarbetare. Och prylarna skapar ett värde. De är användvärda. Då är det betydligt fler som känner att ”det här är viktigt för oss och det här är något vi vill vara med på”. Motsatsen är om vi har användbara prylar som inte skapar något mervärde. De funkar inte tillräckligt bra så det blir ingen förbättring. Och vi förstår inte riktigt varför de har kommit in i vår verksamhet. Den grejen ska vi försöka att undvika. Tvärtom alltså.

Användvärda saker som leder till en tydlig förbättring. Som är relaterad till den här välgrundade och meningsfulla utmaningen. Då får vi med oss många fler i den här processen.