Pandemin fick vårdens tolkar att börja jobba på distans, ett arbetssätt som numera blivit en del av vardagen.
För Maria Benjaro, som arbetat som tolk sedan 1989, är den ena arbetsdagen aldrig lik den andra. Före pandemin träffade hon sina klienter tillsammans med vårdgivaren på sjukhuset, kliniken eller vårdcentralen. Men i och med restriktionerna ställde hon och kollegerna snabbt om och började mötas via video. Under en och samma dag kan Maria Benjaro både tolka möten på plats och via skärm från sitt hemmakontor.
– Så länge ljudkvalitén är bra har det egentligen ingen betydelse för själva tolksamtalet om vi möts via skärm eller fysiskt, säger Maria Benjaro.
Men för att det ska bli ett bra möte behöver både vårdpersonal och patienten ha den tekniska utrustning som krävs för att hålla ett videomöte. Även om det brukar räcka med en mobiltelefon eller vanlig dator är det bra att i förväg säkra att utrustningen håller måttet, att patienten behärskar utrustningen och att ljudet är tillräckligt bra.
– Patienten måste befinna sig i en lugn miljö. Tv eller radio får inte stå på och anhöriga får aldrig lägga sig i samtalet, säger Maria Benjaro.
Hon rekommenderar också att såväl vårdgivare som patient har förberett frågorna som ska ställas under samtalet i förväg. Under ett fysiskt möte är det vanligt att det kommer upp frågor på väg ut genom dörren. Det fungerar inte under ett videomöte. Här ska all information och alla frågor tas upp framför skärmen.
Arbetssätt i detta exempel:
- Gruppmöte via video

Film (1,5 minuter) med Maria Benjaro, tolk på Transvoice
Textversion av filmen
Före pandemin var vi mest på plats, på sjukhus, vårdcentraler eller mottagningar. När pandemin kom blev det restriktioner att befinna sig fysiskt på plats. Det blev mer och mer videotolkningar. Då brukar det vara antingen trepartssamtal eller tvåpartssamtal. Med trepartssamtal menar jag att vårdgivaren är på ett ställe, patienten på ett annat ställe och jag på mitt hemmakontor. När det är tvåpartssamtal och läkaren vill undersöka patienten fysiskt, då befinner de sig på samma ställe och jag befinner mig på hemmakontoret.
Numera jobbar jag omväxlande. Jag är både på plats och videotolkar och telefontolkar. Till exempel idag hade jag tre olika tolkningar. En telefontolkning, via video och på slutet en lång tolkning vid en kärlröntgen.
Film (2 minuter) med Maria Benjaro, tolk på Transvoice
Textversion av filmen
Det är inte bara vårdpersonalen som ska förbereda sig, patienten ska förbereda sig också. Jag ska kunna höra både vårdgivaren och patienten ordentligt. Vartenda ord som sägs ska tolkas. Jag får varken sammanfatta eller utesluta ord. Så att höra orden ordentligt är jätteviktigt för mig som tolk.
Alla parter ska vara i en lugn miljö, så att ljudet hörs ordentligt. Jag som tolk får inte gissa vad de säger. Som patient måste man sitta i lugn miljö utan massa folk omkring sig, en massa släktingar eller barn som springer runt och skriker. Då blir det inte bra kvalitet på tolkningen. Jag vill inte gissa vad de säger, jag vill vara säker när jag tolkar.
Vårdgivare och patient måste tänka på en sak, att prata i korta meningar. Och paus före ny mening, för att tolken ska hinna med att tolka ordagrant och för att kunna slå upp. För tolken har rätt att slå upp om man är osäker på ord. Man kan slå upp det för att det ska bli en korrekt tolkning.
Läs mer om arbetssätten
Fler goda exempel
Här berättar andra verksamheter om hur de jobbar digifysiskt.