”Alla var nöjda – så vi utökade”

På vår vårdcentral har vi ungefär åtta tusen patienter. Av dem är det ungefär 30 procent som har en kronisk sjukdom som behöver kontrolleras varje år. Vilket är lite över två tusen patienter.

Tidigare jobbade vi så att vi kallade in alla de patienterna på rutin så att de kom in en gång per år och fick ett fysiskt besök med läkare. Men nu har vi valt att jobba så att när vi ser att det är dags för patienten att komma in på kontroll antingen för att de vill ha receptförnyelse eller för att vi ser på vår väntelista att det var länge sen patienten var här. Då har vi valt att kontakta patienten och ställa frågor i ett formulär utifrån relevanta frågor för just den diagnosen.

Sen kan vi be att patienten kompletterar med till exempel ett blodtryck eller blodprover som är relevanta utifrån den diagnosen. Utifrån det gör vi sen en bedömning om patienten behöver ett fysiskt besök hos läkare. Eller om patienten kan träffa sjuksköterska eller kanske bara behöver en receptförnyelse.

På så sätt sparar vi in på läkartider för patienter som kanske mår bra och bara behöver en receptförnyelse. Vi får också mer information om patienten när det faktiskt behövs ett fysiskt läkarbesök. Så att vi får rätt typ av medicinsk bedömning.

Vi började först med att köra digitala uppföljningar med patienter med högt blodtryck. Sen har vi gått vidare så att vi har formulär för patienter med kronisk sjukdom, sköldkörtelsjukdom, astma och diabetes också. Så att även de kan följas upp digitalt. Inom den här gruppen finns det väldigt många olika behov. En del patienter är 25–30 år och en del är 95. För många i den yngre gruppen under 65 passar det bättre att få ett sms och att fylla i information enkelt i ett formulär.

När det gäller patienter med kronisk sjukdom kan det hända att det behövs tätare uppföljningar när de får en diagnos. De kan få ett sms tre till fyra veckor efter att de har fått en medicin av mig. De får klicka på en länk, fylla i formulär för blodtryck och hur de mår på medicinen. Sen kommer jag eller någon av mina sjuksköterskor att utvärdera det här. Vi kan då bedöma, om patienten ligger bra i blodtryck och kan få en receptförnyelse och fortsätta med medicinen. Ligger de inte bra kommer vi göra en medicinjustering och börja om i kedjan med att de får ett sms tre till fyra veckor senare.

Andra sätt att använda digitala kanaler för att följa upp är till exempel inför ett besök hos mig eller sköterska där patienten får ett sms med uppmaning att fylla i längd, vikt, om de röker, hälsodata av olika slag. Även vissa uppmaningar om att kanske lämna prov på labb. Sen när de kommer till det fysiska besöket i verkligheten så har vi redan patientens information. Då slipper vi sitta och fråga de här frågorna igen.

Till exempel vid högt blodtryck tycker vi att kvaliteten har höjts mycket på vården. För vid nydiagnostiserat högt blodtryck ska patienten nå ett lägre blodtryck inom tre månader. Tidigare var man tvungen att komma till sjuksköterska efter tre till fem veckor. Ta ledigt från jobbet, komma hit, checka sitt blodtryck eller komma till doktor. Det här skedde inte alltid för att patienterna kanske jobbar. Det blir också jobbigt för vårdcentralen att fysiskt följa upp patienterna. Nu är det ganska enkelt med det här sms:et efter tre till fyra veckor. Så vi har mycket större chans att patienten ska nå mål i blodtryck och kanske få en, två eller ibland tre mediciner insatta inom tre månader

En sak som kan vara utmanande för oss i det här nya arbetssättet är att vi får in väldigt mycket data. Och bara för att vi kan följa upp något kanske vi inte alltid ska göra det. Vi är lite i balansgången mellan hur ofta och vilken information vi ska ta in från patienten så att det inte blir mer jobb för oss än det var innan. Det är något man behöver tänka på när man inför det här nya sättet.

Jag har den oftast i telefonen. Det är ungefär som en vanlig chatt-app jämfört med Facebook, Messenger eller vilken chatt som helst. Man loggar in med BankID. Sen brukar läkaren eller sköterskan … Jag får ett sms om det kommer en uppdatering. Jag loggar på och sen är det bara att ställa de frågorna jag har. Eller om de kommer med svar på de olika proverna.

När vi skickar meddelanden till varandra har de ibland svarat jättesnabbt. Då kanske det är sköterskan som kan svara för då ser hon direkt på resultatet vad det har varit för någonting. Men om det är läkaren som ska svara, då kan det ta en halv dag eller en dag. Men inte mer än så.

Det går väldigt snabbt jämfört med för fem år sen när man inte hade appen. Då var det tidsbokningar. Det kunde ta veckor eller månader innan man kom fram till läkarna.

Fördelarna tycker jag är att vi kan få direktkontakt. Att man kan få en dialog. Förut har man aldrig haft en dialog med varken sjuksköterska eller läkare. Nu har man en dialog och kan jag ställa en fråga och få ett konkret svar. Jag behöver inte boka tid för en undersökning eller ett fysiskt möte. Nu med appen behöver jag inte ta ledigt från jobbet. Jag kan sitta på jobbet eller hemma, även på helgerna, och skicka iväg en fråga. Sen när veckan kommer svarar deganska snabbt, det är en fördel.

Jag har mycket möten och grejer och då är det bra att kunna anpassa det. Att inte behöva ha en fast tid då jag ska gå till vårdcentralen. Det har blivit lättare att kontakta sjukvården med den här appen. Jag har även andra problem med knän och sånt och har ställt en massa blandade frågor och fått ganska snabba svar. Vem jag ska kontakta och vad jag ska göra för någonting. Så det har funkat väldigt bra.

Senaste året har jag använt appen väldigt mycket. Jag har nog fler meddelanden i chatten än jag har vanliga sms från mina barn och sånt.

Första rådet är bara – kör! Det är nummer ett. Sen är det att man måste ha den tekniska basen. Man måste ha ett chattverktyg eller formulär som går att skicka ut. Men när man väl har det på plats får man börja med de på arbetsplatsen som är intresserade av digital uppföljning av de patienter som ser poängen med det. Samma sak hos patienterna. Patienter som är yngre och redan är digitala och vana vid att hantera apparoch liknande.

Sen får man också ha stor förståelse för att det krävs en utbildningsinsats att göra nya arbetssätt. Speciellt när man blandar en ny form av vård. Det vill säga att jag som doktor ska bedöma patienterna utan att träffa dem. Det här är också en ganska stor kulturkrock i hur vi, både sköterskor och läkare, ser på oss själva att vi ska bedöma patienterna när de är där. Det kan kännas som att det inte är riktig vård när man bedöms på sina värden och bara svarar på hur man mår.

Så man får ha förståelse för att det kommer att ta tid att införa de här nya arbetssätten. Eftersom digital vård är ett nytt sätt att jobba. Kollegor och även patienter kan känna sig osäkra i att ”är jag verkligen kontrollerad nu när jag bara skickat in mitt blodtryck eller när jag bara har beskrivit att jag mår bra”.

Samma sak gäller för vårdpersonalen. Man behöver prata om det här i personalgruppen. Det är ju där de som ser poängen med det här och vill börja i personalgruppen, kan gå före och göra upp tydliga arbetsflöden där det står vem som gör vad. Vad gör sköterska och vad gör doktor. Vilka patienter ska komma på besök. Så att man kan känna sig trygg med det här nya arbetssättet.

Det gäller att ha tålamod både med personal och patienter i att få igång det här arbetssättet. Kanske utbilda patienter som tycker att det verkar lite intressant men lite motigt också. Ta fem eller tio minuter och förklara hur det fungerar att få ett sms och klicka på den här länken. Och samma sak med personal, att de får utbildning för att kunna hantera själva tekniken.

Det är viktigt att skapa tydliga arbetsflöden för personalen så att sköterskorna vet vad de ska göra. Vad de ska göra med informationen som kommer in, och när det ska slussas över till läkare. Att läkarna känner sig trygga med att jag har den information jag behöver. Och att vi tror på patienten och vad den har skrivit till oss. Så länge man har skapat det är det bara att köra och börja med det här.